27/2019: Ljuslykta Snöboll, Kosta Boda

Ljuslyktan Snöboll är vid det här laget nästan en klassiker, men på second hand-butikerna kanske man har sommarvikarier som prismärker just nu, för härom dagen hittade jag den  här för 10 kr. Eftersom jag har tre stycken redan så blir det fint att komplettera med en till…


Den formgavs 1973 av Ann Wärff (född Wolff i Tyskland) för Kosta Boda, och den finns fortfarande i sortimentet.
Den görs i tre olika storlekar, och det här är den mellanstora och mest populära. Priset i handeln ligger på ungefär 200 kr.
Vid ett par tillfällen har Snöbollslyktornas glas spruckit så att den har delat sig i två delar, så man ska nog vara försiktig med att lämna dem tända utan uppsyn… Detta hände dock oftast med de tidiga Snöbollarna som var handrullade och hade värmeljuset placerat väldigt djupt ner.

Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kronor

26/2019: Ljuslykta/skål Koiranputki, Mäntsälä glasbruk

För ett tag sedan skrev jag HÄR om en ljuslykta jag hittat i serien ”Hundkex”, och idag hittade jag en till i samma serie men med annorlunda mönster. Den här är lite lägre och fungerar lika bra som liten skål för t.ex. godis.
(Visst är det lustigt: när man börjat se en viss sak så ser man fler och fler?)

Här ses båda skålarna/lyktorna intill varandra. Den nyare är mer rosa i glaset, men i övrigt är de snarlika.

Den nya skålen är lite lägre och vidare än den gamla och har fyra ”blomblad” istället för sex, men båda är så fina!
Jag har googlat lite, och ser att det även finns låga skålar, assietter, dricksglas och några andra delar. Jag får spana vidare!

Kostnad vid detta köptillfälle: 15 kronor

25/2019: Dessertvinsglas, Johansfors glasbruk

Vid två olika tillfällen har jag nu hittat Ettglaset i mellanstorleken. Förrförra veckan fann jag fyra glas i second hand-butik, och idag fem till på Lions stora välgörenhetsloppis. Nio stycken i skåpet alltså. (Visst är det märkligt att det känns ”fel” på något sätt? Det ska ju vara hel- eller halvdussin, eller möjligen åtta stycken…)



ETT-glaset var en serie bruksglas som såldes på Konsum och Domus och tillverkades på Johansfors glasbruk i slutet av 1960-talet. Formgivningen stod Bengt Edenfalk för.

På andra bilden syns skillnaden mellan serierna Ett-glaset (t. v.) och Allglaset.

Kostnad vid dessa två köptillällen: 60 kr

24/2019: Ljuslykta Koiranputki, Mäntsälä glasbruk

Den här lilla ljuslyktan fångade min blick i glashyllan, och trots att jag ABSOLUT inte behöver en endaste ljuslykta till så köpte jag den för en guldpeng. Jag tyckte att den var så fin, som en liten blomma när man ser den uppifrån. Och efter att ha visat upp mitt fynd i den kunniga Loppisfyndet-gruppen på Facebook vet jag nu också vad den heter, varifrån den kommer och vem som designat!


Serien heter Koiranputki (som betyder hundkex på svenska) och kommer från glasbruket Mäntsälän Lasitehdas i Finland. Designen är av Pertti Kallioinen, och den såldes på 1980-talet.
Kallioinen var mest känd för sina serier ”Koiranputki” och ”Metsa” (=Skog) som han gjorde för Mäntsälä på 1970-talet. Han designade också för glasbruket Riihimäki som var verksamt mellan 1910 och 1990.

Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kr 

23/2019: Snapsglas Paadar, Iittala

Dagens snabba sväng på Kupan gav resultatet sex nya snapsglas, nämligen Paadar från Iittala. Inte så billiga, men eftersom jag bestämt mig för att ha den här sorten så var det ju inget att tveka om. Tidigare köp finns bl.a. i inlägg 15 och inlägg 181.
(Nu kommer jag att sälja mina Ultima Thule eftersom jag bara har ett fåtal kvar av dem.)
Glasen Paadar är designade av Tapio Wirkkala. Snapsglasen var avsedda att passa ihop med Finlandia Vodka-flaskan som också är designad av Wirkkala. Så småningom utökades serien med flera glasmodeller och även efterrättsskålar. Paadar tillverkades 1970-76. Mått: Höjd 6 cm, diameter 5 cm.


Jag blir lite konfunderad när jag ställer upp glasen för att fotografera: gjordes dessa i två olika modeller? Nio av mina glas är några mm högre,  och mönstret i glaset är finare, mer detaljerat. Jag får väl kontrollmäta och se vilka som stämmer med måtten ovan.

Här syns det tydligt att ett par av glasen är högre än de övriga. Skillnaden i struktur är också ganska tydlig. Finns det ett äkta och ett oäkta, eller är det bara varianter?
Uppdatering: Det verkar finnas två varianter, en som är 5,5 cm hög och en som är 6 cm. På t.ex. Auctionet säljs båda varianterna som Paadar.
I Loppisfyndet-gruppen på Facebook påpekade dock en person att bl. a. Coop har sålt snarlika glas (läs kopior…). I så fall skulle jag tro att de höga är de äkta, för de är mer välgjorda och glaset har vackrare färgton. En annan teori som framfördes i samma grupp var att det är de högre glasen som har följt med Finlandia-flaskan och alltså är av den ursprungliga, ”äkta” modellen.


Lägre modellen till vänster, den högre till höger.

Kostnad vid detta köptillfälle: 120 kr

22/2019: Picnic, Boda

Jag tror att jag har börjat bli synsk på gamla dar…
Häromdagen var jag upptagen med något helt annat här hemma när det plötsligt kom över mig: Jag MÅSTE fara till Kupan en sväng! Japp, sagt och gjort. Tur att det bara ligger några minuters bilväg bort…
Och se, där på hyllan stod tre vinglas ”Picnic” av Bertil Vallien för Boda och bara väntade på mig! Ölglas och snapsglas har jag sen förut, men inga vinglas i den här mellanstorleken. Så nöjd!
(Tyget under glasen är ett fint möbeltyg som jag tänker sy några kuddar av.)

Kostnad vid detta köptillfälle: 30 kr

17-21/2019: Diverse smått och gott: Eda, Skruf, Gullaskruf

Idag tog jag en sväng förbi Repris efter skolan, mest för att lämna av en kasse och en låda med ”skänkes-grejer”, men kunde förstås inte låta bli att gå in. Det var ju bra, för några små fynd dök upp:
– Fyra söta dessertskålar från Eda glasbruk. Jag har en blå och en rökfärgad sen förut, och de kommer att bli så fina på stugan där vi har lite lantligare stil.
– Tre Lilla Allglaset i bärnstensfärg, från Skrufs glasbruk. Tyvärr hade ett av dem en nagg  under foten, men inget som stör funktionen.  (Dessa kommer jag att sälja, eftersom jag har valt att ha den servisen i klarglas.)
– Fyra skålar ”Reffla” av Arthur Percy för Gullaskruf. De små är inte särskilt praktiska eftersom kanten är så låg vid böjarna, så de är till salu, men de två större ska jag säkert få nytta av. (Se mer info under bilden!)
– Två svarta äggkoppar som sitter ihop med sitt lilla fat. Jag funderade om de kunde vara Boda Nova. Så är det nog inte, men de kommer att passa fint till den servisen i alla fall. Precis samma färgton och glans på glasyren.
– En Lazy Susan i ljust trä. Jag har funderat länge på att köpa en för att ha till småplock som serveras i en massa skålar, och för en tjuga var det ju inget att snacka om.


Fakta hämtade ur tidningen Scandinavian Retro:
Arthur Percy var drygt 60 år gammal och ett välkänt namn inom porslins­industrin när han anlitades av Gullaskruf. Här började han för första gången arbeta med glas, både blåst och pressat, ofta i enkla och rena former. Redan 1952 kunde han presentera Reffla, serien som blev en folklig fullträff och under några år i mitten av 50-talet stod för merparten av Gullaskrufs omsättning av pressat hushållsglas.
Alla Reffla-delar gjordes i ofärgat glas, och många av dem kunde även fås i opal, grönt, rött, vitt och benvitt flussglas. Det gjordes även mindre upplagor i turkos, lila, gula, orange- och rubinröda nyanser. Inte förrän några år in på det kärva 70-talet upphörde tillverkningen.


Kostnad vid detta köptillfälle: 145 kr

16/2019: Engelska temuggar

Senaste loppisköpet blev en regelrätt nostalgitripp. De här engelska temuggarna ägde jag nämligen i slutet av 1960-talet – jag tror att man fick en mugg när man köpte en viss burk med te. Kan det ha varit Kobb’s?


Hursomhelst så har mina förolyckats allihop, men fyra nya stod och väntade på mig i lördags. De är en aning krackelerade i glasyren, och en är lite ful inuti (står med hett vatten och maskindiskmedel i över natten så får vi se), men jag gillar dem ändå!
Jag kan inte läsa märkningen, för den är dold under ett tjockt lager glasyr, så fabrikationen vet jag tyvärr ingenting om.
De ska få följa med till sommarstugan till våren. 10 kronor styck fick jag betala.
Kostnad vid detta köptillfälle: 40 kr

15/2019: Ljuslykta Woodstock, Skruf

Dagens fynd blev gratis. Dotterns jobb rensade nämligen i skåpen och gav bort överblivna prylar. Hon anade att jag nog ville ha den här lilla ljuslyktan, och det hade hon alldeles rätt i…
Serien heter Woodstock, men ibland kallas den också Drivved. Formgivare är Bengt Edenfalk för Skrufs glasbruk på 1970-talet.
Jag har några delar i serien sen tidigare, och dem har jag berättat om HÄR>>>

Kostnad vid detta köptillfälle: 0 kr

14/2019. EPA-glas, Skruf

De här söta små gröna nubbeglasen drog blicken till sig direkt. Jag kände inte igen dem men plockade ändå ner dem i kundvagnen. Sen gick jag till en lugn hörna i butiken och googlade lite. Jovisst, magkänslan hade rätt, det var nämligen så kallade EPA-glas från Skruf, formgivna av Bengt Edenfalk på 1960-talet. De tillverkades i flera olika modeller, bl.a. whisky- och ölglas, tillbringare och ljuslyktor, en bit in på 1970-talet.
Glasen hade kostat 10 kr styck men var nedsatta till 3 kronor. Sju stycken fanns det.
Men eftersom grönt inte är min favoritfärg när det gäller dukning så kommer jag att sälja dem  vidare.

Kostnad vid detta köptillfälle: 21 kr

13/2019. Porslinsklot, Indiska

De här fina kloten i porslin tror jag kommer från Indiska.
Jag har en liten samling redan, men de jag hittat hittills har oftast varit mönstrade på vit botten, så det blir fint att bryta av med dessa som är ”tvärtom”.
Jag har dem i två höga glascylindrar, men där är fullt nu, så jag får visst börja spana efter en till…
En tia styck kostade de här fina kloten.

Kostnad vid detta köptillfälle: 20 kr

12/2019: Soffkuddar och pläd

I ett par tidigare inlägg har jag visat löpare, duk och ljuslyktor i lila och vinröda färger, vår aktuella inredningsfärg just nu.
Idag hittade jag ett par soffkuddar och ett par kuddöverdrag plus en pläd i passande fuchsia och vinrött. Filten gick på 25 kr, och kuddarna på en tia vardera. Det randiga kuddöverdraget är från IKEA, men de övriga är anonyma.
(De matchande plattorna i Change-staken är också secondhand-fynd som jag hade sen tidigare, och som jag har presenterat HÄR och HÄR.)

Kostnad vid detta köptillfälle: 65 kr

11/2019. Glaspotta, Boda Nova

De här serien glaspottor är designad av Monica Backström för Boda Nova i början på 1970-talet. Jag har några stycken i tre olika storlekar sen förut, varav den största modellen är ärvd, och nu hittade jag en till i mellanformatet på Kupan.
Jag gillar dem verkligen, men ibland ser gästerna lite lustiga ut när de serveras chips, godis och nötter ur pottor…

Den här gången var prisbilden väldigt fördelaktig, för pottan kostade bara 30 kronor trots att den är signerad i botten.

10/2019. Ljuslykta/skål, Skruf

Ni som har följt min loppisblogg genom åren  känner igen de här ljuslyktorna och skålarna från Skrufs glasbruk, tillverkade på 1970-talet. Jag har hittat någon då och då, och alla kompletterar en skål som jag fick i present av mina allra första elever våren 1974.
Inläggen finns HÄR, HÄR och HÄR.
Det här är den minsta storleken, och den har jag redan en av sen tidigare.
Den här var prissatt till 5 kronor – ett riktigt fynd! Den var väldigt, väldigt smutsig och full med gammalt stearin, så det var kanske anledningen till det låga priset.

Kostnad vid detta köptillfälle: 5 kr

9/2019. Allglaset Mellan, Skruf

När vi hade nyårsfest för vänner och bekanta häromsistens var det knytkalas. En väninna som skulle fixa efterrätten hade varslat om att hon skulle ha med sig ett dessertvin och undrade om jag hade några bra glas. Jag trodde mig ha sett några bland mammas efterlämnade prylar, och mycket riktigt, där fanns sju stycken. Några i sällskapet dricker inte vin, så det räckte precis till de gäster som ville ha.
Sedan dess har jag spanat på alla loppisar och second hand-butiker efter fler likadana, och härom veckan hade jag tur och hittade två. De kostade en femma styck – ett fynd! Jag samlar vidare, för dussinet fullt vore trevligt att ha…

Jag visste inget om designer eller tillverkare, men de stämde så bra i form med Allglaset (design av Bengt Edenfalk, tillverkade på Skrufs glasbruk i slutet av 1960-talet) som jag har både som snaps- och vattenglas, se tredje bilden. Efter lite googlande så hittade jag några bilder, och detta ÄR ett Allglas, nämligen Allglaset Mellan.
Härligt, då var min magkänsla rätt! Jag borde egentligen ha förstått det när de fanns bland mammas glas, eftersom hon en gång i tiden hade hela serien och aldrig köpte något annat än märkesvaror.

Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kr

8/2019. Duk av gardinlängd, Hemtex

Jag märker att jag väldigt ofta fastnar för textilier från Hemtex. Deras designer eller inköpare och jag måste ha ungefär samma smak…
Den här gången var det en ensam gardinlängd på full bredd som min blick fastnade på. Den ska jag duka med i nästa vecka när vi ska fira makens födelsedag. Materialet är lite glest, så det får bli ett vitt tyg under, kanske rentav bordsfilt. Den kostade mig en tjuga – klart godkänt!
När jag sedan mätte den mot bordet upptäckte jag att ljuslyktorna i förra inlägget passade perfekt även till den här duken. Toppen – då får de vara med igen!

Kostnad vid detta köptillfälle: 20 kr

6/2019. Servettställ i zink

Det här servettstället i zinkplåt gillade jag direkt när jag såg det. Både snyggt och högt. För låga ställ innebär att servetterna viker sig, speciellt när de börjar bli få. Det här går fint in i vår färgskala och rymmer en hel 50-bunt servetter.  En tia fick jag ge för det.
Den enda invändningen jag har är stavningen. Jag hade gärna velat att det stått ”NAPKINS” istället. Man har ju aldrig bara en…

Kostnad vid det här köptillfället: 10 kr

5/2019. Mönstrad löpare/panellängd

Ja, jag fortsätter som tidigare och använder loppisfyndade gardinlängder som löpare och dukar. Den här mönstrade panelen i vin, lila, rosa och grått kostade mig 20 kr, och den blev riktigt snygg på bordet. (Servettstället, blomkrukan och de små glaslyktorna är också second hand-fynd, men de får egna inlägg så småningom.)
Jag har ett jättestort servettförråd, och jag tyckte att det var kul att jag hade en sort som passade så bra i både mönster och färg.

Kostnad vid det här inköpstillfället: 20 kr

4/2019. Ljuslykta, Jie Gantofta

Den här lilla söta ljuslyktan i härligt orange glasyr kunde jag inte stå emot, trots att den egentligen inte alls är min stil. Den var så fin till påskduken, så jag tänkte att den kunde få bo hos oss ett litet tag och sedan vandra vidare. Den kostade dessutom bara en femma, så den blir nog inte orsak till någon omedelbar konkurs… 😉
Den kommer alltså från Jie Gantofta utanför Helsingborg och har etiketten kvar fastän den nog har fyrtio år på nacken; den är troligen tillverkad i början av 1970-talet, precis som duken. Samma andas barn…

Kostnad vid det här köptillfället: 5 kr