Alla inlägg av pixelcat

Nätkorgar

Det här var ett inköp för ett hemarbete på inredningsutbildningen.
Vi hade i uppgift att styla om ett hörn i vårt hem, och jag valde en bit av köksbänken. Eftersom jag är lite förtjust i den s.k. industristilen så tog jag en sväng på våra second hand-butiker och letade efter föremål att använda. Då hittade jag dessa två anonyma korgar i kycklingnät. De är lite slitna och lite rostiga som om de stått ute, men det blev perfekt i stilen. 20 kronor för båda tillsammans var ju dessutom ett riktigt bra pris. Längst ner ett foto av hur det ser ut i mitt kökshörn med korgarna – en med lök och en med frukt.

Salladsskål Delphi, Gullaskruf

En sån här salladsskål hade vi hemma när jag var barn. Den försvann någonstans, troligen vid någon flytt under årens lopp. Nu när denna plötsligt stod på en hylla på en av second hand-butikerna (har glömt vilken) så kunde jag inte låta bli att köpa den. Den ska få följa med till stugan och bo där framöver. Jag kan ha gett max 30 kr för den.

Lite sökning på nätet visar att den hör till en serie som tillverkades för Tempo och hette Delfi när den kom 1957, men senare stavades Delphi. Formgivare var Lennart Andersson, och den tillverkades av Gullaskruf.

Ljuslykta, Oscar & Clothilde

När jag tog en sväng på PMU för några dagar sedan för att egentligen söka efter en stor blomkruka (ytterfoder) så stod den här fina ljuslyktan mitt bland krukorna. Den var smutsig och dammig och hade fullt med stearin och skräp inuti. Förra ägaren har kanske inte uppmärksammat att man kan skruva loss läderhandtaget för att kunna diska den ordentligt. Men nu är den ren och fin!
Den är märkt med Oscar och Clothildes signatur i botten, och den är ett rent plagiat av Lanterna H29 ur Holmegaards serie Design with Light i design av Maria Berntsen. Skillnaden är att denna lykta har ett lite mindre hål som sitter en aning lägre ner, och att läderhandtaget är ljust på insidan. En bild av den äkta lyktan finns längst ner.
Holmegaards variant finns fortfarande att köpa i handeln, och det lägsta pris jag hittat är 499 kr. Jag gav 15 kr för denna imitation, men den är ju också snygg.

Vinglas, Picnic, Boda Nova

Jag fortsätter att komplettera min glasserie Picnic av Bertil Vallien från 1967.
Den här gången var det tre vinglas i fint skick för en tia styck. Jag har så många nu att ölglasen har fått flytta ut i en extrahylla i garaget. De är så klumpiga och stora och svåra att diska i maskin, så jag använder vinglasen till öl också. Funkar utmärkt. 🙂
På hyllan i second hand-butiken där jag hittade vinglasen fanns även ett par likadana i mycket ljusgrönt glas, men de fick stå kvar. De skulle ändå inte ha passat in.

Glas, Pisaranrengas (Droppring), Iittala

Jag har haft spanarögonen påkopplade ett tag och letat efter dessa finska glas i design av Timo Sarpaneva, Pisaranrengas (Droppring på svenska) från Iittala. De formgavs 1965 men producerades en bit in på 70-talet.
En väninna hade denna modell som vinglas men några hade förolyckats och hon ville komplettera. Jag hittade först ett lite mindre glas som antagligen är ett dessertvinglas, men så i förra veckan dök det plötsligt upp ett vinglas i rätt storlek och dessutom några snaps- och vatten/whiskyglas. Jag hörde av mig till henne – men då visade det sig att hon hade köpt en helt ny serie! Jag har alltså början på en ny glasservis…

Bukowskis presenterar Timo Sarpaneva så här:
”Den världsberömde finländske konstnären och formgivaren Timo Sarpaneva föddes i Helsingfors 1926 och avled i samma stad 2006. Sarpaneva arbetade huvudsakligen med glas, men också med andra material såsom trä, metall, textil och porslin. Från och med 1950 var han knuten till Iittala, där han 1966 formgav ljusstaken ”Festivo”, vilken idag finns i vart och vartannat hem. Sarpaneva räknas i dag till Finlands mest inflytelserika konstnär under 1900-talet.”
https://www.bukowskis.com/sv/bukipedia/15827-timo-sarpaneva

Loppisbloggen på nya spår

Nu växlar Loppisbloggen in på ett nytt spår. Jag har nämligen börjat studera till inredare, och tonvikten i utbildningen ligger på att vi i möjligaste mån ska tänka hållbart. Mycket återbruk och second hand-köp blir det alltså, eller inköp av nya föremål i hög kvalitet som därigenom har lång livslängd.
Jag kommer att skriva om mina loppisfynd och visa bilder på vanligt sätt, men jag kommer att berätta om mina inköp är gjorda för privat bruk eller om de på något sätt har anknytning till utbildningen.
Sen är inga objekt här på bloggen till salu längre. Min tid räcker inte till för att hålla bloggen uppdaterad eller att packa och skicka paket.

Vinglas, Picnic, Boda Nova

Tänk så det kan bli… 🙂 I torsdags hittade jag en hel drös Picnic-vinglas på PMU, och idag stod ytterligare ett på hyllan, denna gång på Repris! På PMU fick jag ge 35 kr styck, men detta udda glas gick för en femma.
Det hade en minimal nagg i kanten, och jag gissar nästan att det funnits fler men att någon som var mer kräsen än jag har lämnat kvar det. Men jag köpte det, för det är alltid bra att ha några extra! Inget kalas utan kras…
Jag ställer det längst in i skåpet och har det i reserv när vi är 13 (!) vid bordet.

Kostnad vid detta tillfälle: 5 kr
Kostnad totalt under 2021: 305 kr

Tallrikar Arctica, Arabia

Alldeles bredvid de svarta Dinera-tallrikarna (se föregående inlägg) stod sju stycken Arctica från Arabia, den största modellen. Det gick ju inte att motstå att köpa dem eftersom Arctica är den serie jag valt att samla på. Tallrikarna var i gott skick men inte så rena… De ska få gå ett varv i diskmaskinen innan jag fotograferar dem.
Priset var det inget att säga om, de kostade 5 kr styck…

Sen tidigare har jag de mindre mattallrikarna och assietter i två format; dessutom kaffekoppar, tekoppar, sockerskål, såskanna och diverse uppläggningsfat, skålar och bunkar. Skålarna är inte så praktiska eftersom de är svåra att stapla om man har flera av varje storlek, så de står i skänken och kommer bara fram ibland.

Kostnad vid detta tillfälle: 35 kr
Kostnad totalt under 2021: 300 kr

Tallrikar ”Dinera”, IKEA

Idag skulle jag lämna av ett par kassar med skänkta prylar på Repris Second hand, och då passade jag på att gå in en sväng i butiken. Det var verkligen längesedan jag var där.
Ibland hickar man till när man ser något speciellt som man spanat efter, och idag fick jag faktiskt hicka till tre gånger!
Det första som ögonen föll på var fyra svarta, rektangulära tallrikar ut serien Dinera från IKEA. Jag har hittat några av dem tidigare, både svarta, gröna och beige. De gröna har fått vandra vidare till en ny köpare, men beige och svarta har jag kvar i skåpet. De används när vi äter något som är lite finare än vanlig vardagskorv.
Det har irriterat mig att jag bara haft 6 st av de svarta, men idag blev de tio! På tallrikshyllan stod nämligen fyra stycken Dinera i bra skick. Och för bara fem kronor styck dessutom!

Kostnad vid detta inköpstillfälle: 20 kr
Kostnad totalt under 2021: 265 kr

2021: Igång igen… Vinglas Picnic från Boda Nova

Äntligen har jag vågat mig ut i second hand-butikerna igen. Dubbelvaccinerad men fortfarande försiktig…

Ett av mina första fynd blev sju vinglas ”Picnic” från Boda Nova, form Bertil Vallien 1967. Jag har sedan förr hittat fem stycken, men nu blev dussinet fullt! Ölglas och snapsglas har jag också, så nu kan jag duka komplett med dessa fina glas. De var inte billiga för att vara i andrahandssammanhang, faktiskt hela 35 kr styck, men det tycker jag att de är värda.
(Glasen finns i nyproduktion. Läs mer nedanför bilderna!)

Inköpspris: 35 kr styck, summa 245 kr
Total kostnad under 2021: 245 kr

Kosta Boda har beslutat sig för att ”öppna arkiven” som de kallar det, och ta upp vissa klassiska glasmodeller i nyproduktion. De två största glasen samt karaffen ur serien Picnic blev först ut, och nu finns alltså dessa vackra glas i nyproduktion!
Läs mer här>>>
Och här>>>

Så här skriver Bertil Vallien själv:
”Jag gjorde Picnic som ett enkelt glas utan ben och fot i den vanliga bemärkelsen. Formen och idén ger ett förfinat glas. Det bastanta benet som fylls med dryck ända ner till foten ger hela glaset dryckens färg att greppa om. Det får glaset att kännas festligare än ett vanligt dricksglas, likväl som det passar bra att servera mjölk i en helt vanlig tisdag. Karaffen har med sin pip fått en liten knorr och ett utseende som påminner om en fågel. Det ger karaffen personlighet och karaktär. Serien känns nu åter högst aktuell och det är dags för en ny generation att uppleva och glädjas åt den serie som fanns i många hem under det sena 60-talet. Back to basic.”
– Bertil Vallien.

(Glasen i nyproduktion säljs för ca 350-400 kr för en tvåpack, så jag gjorde nog ett fynd…)

27/2019: Ljuslykta Snöboll, Kosta Boda

Ljuslyktan Snöboll är vid det här laget nästan en klassiker, men på second hand-butikerna kanske man har sommarvikarier som prismärker just nu, för härom dagen hittade jag den  här för 10 kr. Eftersom jag har tre stycken redan så blir det fint att komplettera med en till…


Den formgavs 1973 av Ann Wärff (född Wolff i Tyskland) för Kosta Boda, och den finns fortfarande i sortimentet.
Den görs i tre olika storlekar, och det här är den mellanstora och mest populära. Priset i handeln ligger på ungefär 200 kr.
Vid ett par tillfällen har Snöbollslyktornas glas spruckit så att den har delat sig i två delar, så man ska nog vara försiktig med att lämna dem tända utan uppsyn… Detta hände dock oftast med de tidiga Snöbollarna som var handrullade och hade värmeljuset placerat väldigt djupt ner. Jag har också fått lära mig att värmeljus av äkta stearin blir hetare än de av paraffin, så i just den här lyktan kanske man ska välja det mindre miljövänliga alternativet.

Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kronor

26/2019: Ljuslykta/skål Koiranputki, Mäntsälä glasbruk

För ett tag sedan skrev jag HÄR om en ljuslykta jag hittat i serien ”Hundkex”, och idag hittade jag en till i samma serie men med annorlunda mönster. Den här är lite lägre och fungerar lika bra som liten skål för t.ex. godis.
(Visst är det lustigt: när man börjat se en viss sak så ser man fler och fler?)

Här ses båda skålarna/lyktorna intill varandra. Den nyare är mer rosa i glaset, men i övrigt är de snarlika.

Den nya skålen är lite lägre och vidare än den gamla och har fyra ”blomblad” istället för sex, men båda är så fina!
Jag har googlat lite, och ser att det även finns låga skålar, assietter, dricksglas och några andra delar. Jag får spana vidare!

Kostnad vid detta köptillfälle: 15 kronor

25/2019: Dessertvinsglas, Johansfors glasbruk

Vid två olika tillfällen har jag nu hittat Ettglaset i mellanstorleken. Förrförra veckan fann jag fyra glas i second hand-butik, och idag fem till på Lions stora välgörenhetsloppis. Nio stycken i skåpet alltså. (Visst är det märkligt att det känns ”fel” på något sätt? Det ska ju vara hel- eller halvdussin, eller möjligen åtta stycken…)



ETT-glaset var en serie bruksglas som såldes på Konsum och Domus och tillverkades på Johansfors glasbruk i slutet av 1960-talet. Formgivningen stod Bengt Edenfalk för.

På andra bilden syns skillnaden mellan serierna Ett-glaset (t. v.) och Allglaset.

Kostnad vid dessa två köptillällen: 60 kr

24/2019: Ljuslykta Koiranputki, Mäntsälä glasbruk

Den här lilla ljuslyktan fångade min blick i glashyllan, och trots att jag ABSOLUT inte behöver en endaste ljuslykta till så köpte jag den för en guldpeng. Jag tyckte att den var så fin, som en liten blomma när man ser den uppifrån. Och efter att ha visat upp mitt fynd i den kunniga Loppisfyndet-gruppen på Facebook vet jag nu också vad den heter, varifrån den kommer och vem som designat!


Serien heter Koiranputki (som betyder hundkex på svenska) och kommer från glasbruket Mäntsälän Lasitehdas i Finland. Designen är av Pertti Kallioinen, och den såldes på 1980-talet.
Kallioinen var mest känd för sina serier ”Koiranputki” och ”Metsa” (=Skog) som han gjorde för Mäntsälä på 1970-talet. Han designade också för glasbruket Riihimäki som var verksamt mellan 1910 och 1990.

Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kr 

23/2019: Snapsglas Paadar, Iittala

Dagens snabba sväng på Kupan gav resultatet sex nya snapsglas, nämligen Paadar från Iittala. Inte så billiga, men eftersom jag bestämt mig för att ha den här sorten så var det ju inget att tveka om. Tidigare köp finns bl.a. i inlägg 15 och inlägg 181.
(Nu kommer jag att sälja mina Ultima Thule eftersom jag bara har ett fåtal kvar av dem.)
Glasen Paadar är designade av Tapio Wirkkala. Snapsglasen var avsedda att passa ihop med Finlandia Vodka-flaskan som också är designad av Wirkkala. Så småningom utökades serien med flera glasmodeller och även efterrättsskålar. Paadar tillverkades 1970-76. Mått: Höjd 6 cm, diameter 5 cm.


Jag blir lite konfunderad när jag ställer upp glasen för att fotografera: gjordes dessa i två olika modeller? Nio av mina glas är några mm högre,  och mönstret i glaset är finare, mer detaljerat. Jag får väl kontrollmäta och se vilka som stämmer med måtten ovan.

Här syns det tydligt att ett par av glasen är högre än de övriga. Skillnaden i struktur är också ganska tydlig. Finns det ett äkta och ett oäkta, eller är det bara varianter?
Uppdatering: Det verkar finnas två varianter, en som är 5,5 cm hög och en som är 6 cm. På t.ex. Auctionet säljs båda varianterna som Paadar.
I Loppisfyndet-gruppen på Facebook påpekade dock en person att bl. a. Coop har sålt snarlika glas (läs kopior…). I så fall skulle jag tro att de höga är de äkta, för de är mer välgjorda och glaset har vackrare färgton. En annan teori som framfördes i samma grupp var att det är de högre glasen som har följt med Finlandia-flaskan och alltså är av den ursprungliga, ”äkta” modellen.


Lägre modellen till vänster, den högre till höger.

Kostnad vid detta köptillfälle: 120 kr

22/2019: Picnic, Boda

Jag tror att jag har börjat bli synsk på gamla dar…
Häromdagen var jag upptagen med något helt annat här hemma när det plötsligt kom över mig: Jag MÅSTE fara till Kupan en sväng! Japp, sagt och gjort. Tur att det bara ligger några minuters bilväg bort…
Och se, där på hyllan stod tre vinglas ”Picnic” av Bertil Vallien för Boda och bara väntade på mig! Ölglas och snapsglas har jag sen förut, men inga vinglas i den här mellanstorleken. Så nöjd!
(Tyget under glasen är ett fint möbeltyg som jag tänker sy några kuddar av.)

Kostnad vid detta köptillfälle: 30 kr

17-21/2019: Diverse smått och gott: Eda, Skruf, Gullaskruf

Idag tog jag en sväng förbi Repris efter skolan, mest för att lämna av en kasse och en låda med ”skänkes-grejer”, men kunde förstås inte låta bli att gå in. Det var ju bra, för några små fynd dök upp:
– Fyra söta dessertskålar från Eda glasbruk. Jag har en blå och en rökfärgad sen förut, och de kommer att bli så fina på stugan där vi har lite lantligare stil.
– Tre Lilla Allglaset i bärnstensfärg, från Skrufs glasbruk. Tyvärr hade ett av dem en nagg  under foten, men inget som stör funktionen.  (Dessa kommer jag att sälja, eftersom jag har valt att ha den servisen i klarglas.)
– Fyra skålar ”Reffla” av Arthur Percy för Gullaskruf. De små är inte särskilt praktiska eftersom kanten är så låg vid böjarna, men de två större ska jag säkert få nytta av. (Se mer info under bilden!)
– Två svarta äggkoppar som sitter ihop med sitt lilla fat. Jag funderade om de kunde vara Boda Nova. Så är det nog inte, men de kommer att passa fint till den servisen i alla fall. Precis samma färgton och glans på glasyren.
– En Lazy Susan i ljust trä. Jag har funderat länge på att köpa en för att ha till småplock som serveras i en massa skålar, och för en tjuga var det ju inget att snacka om.


Fakta hämtade ur tidningen Scandinavian Retro:
Arthur Percy var drygt 60 år gammal och ett välkänt namn inom porslins­industrin när han anlitades av Gullaskruf. Här började han för första gången arbeta med glas, både blåst och pressat, ofta i enkla och rena former. Redan 1952 kunde han presentera Reffla, serien som blev en folklig fullträff och under några år i mitten av 50-talet stod för merparten av Gullaskrufs omsättning av pressat hushållsglas.
Alla Reffla-delar gjordes i ofärgat glas, och många av dem kunde även fås i opal, grönt, rött, vitt och benvitt flussglas. Det gjordes även mindre upplagor i turkos, lila, gula, orange- och rubinröda nyanser. Inte förrän några år in på det kärva 70-talet upphörde tillverkningen.


Kostnad vid detta köptillfälle: 145 kr

16/2019: Engelska temuggar

Senaste loppisköpet blev en regelrätt nostalgitripp. De här engelska temuggarna ägde jag nämligen i slutet av 1960-talet – jag tror att man fick en mugg när man köpte en viss burk med te. Kan det ha varit Kobb’s?

Hursomhelst så har mina förolyckats allihop, men fyra nya stod och väntade på mig i lördags. De är en aning krackelerade i glasyren, och en är lite ful inuti (står med hett vatten och maskindiskmedel i över natten så får vi se), men jag gillar dem ändå!

Jag kan inte läsa märkningen, för den är dold under ett tjockt lager glasyr, så fabrikationen vet jag tyvärr ingenting om.
De ska få följa med till sommarstugan till våren. 10 kronor styck fick jag betala.

Kostnad vid detta köptillfälle: 40 kr

15/2019: Ljuslykta Woodstock, Skruf

Dagens fynd blev gratis. Dotterns jobb rensade nämligen i skåpen och gav bort överblivna prylar. Hon anade att jag nog ville ha den här lilla ljuslyktan, och det hade hon alldeles rätt i…
Serien heter Woodstock, men ibland kallas den också Drivved. Formgivare är Bengt Edenfalk för Skrufs glasbruk på 1970-talet.
Jag har några delar i serien sen tidigare, och dem har jag berättat om HÄR>>>

Kostnad vid detta köptillfälle: 0 kr