Den här vasen i svart glas fångade min blick på Kupan häromdagen. Jag gillar ju blankt svart, så för 25 kr fick den följa med hem. Efter lite googlande här hemma fann jag att den heter Alfhild och kommer från Wikholm Form. Vasen finns i två olika höjder, 17 cm eller 22 cm. Den finns även i klarglas, rökgrått och ljust bärnstensfärgat glas. På en amerikansk webbsida gick den bärnstensfärgade för $36.99, på en norsk sida fann jag vasen i klarglas för 284 Nok. Här i Sverige hittade jag den grå på rea för 60 kr.
Kategoriarkiv: Sverige
Skål Gourmet, IKEA Accenten
Den här skålen har jag sett ett par gånger i hyllan på PMU, men jag har tyckt att den var för dyr. Idag var den nedsatt till 25 kr, så nu slog jag till. Jag har kaffekannan och en liten serveringsskål i samma serie, så nu är det en samling. 😉
Här syns alla delarna i serien, och soppskålen jag köpte idag står längst bak. Den ska inte ha något lock, så min är alltså komplett.
Vas ”Woodstock”, Skruf
Idag var det återigen en sån där dag när mina ögon föll på ett föremål och jag tänkte ”Hmmm… Det där är något som jag måste kolla upp!”. Jag tyckte att den ådrade ytan såg så bekant ut och påminde väldigt mycket om serien Woodstock (eller Drivved som den också kallas) formgiven av Bengt Edenfalk för Skrufs glasbruk på 1970-talet.
Jag köpte vasen för 25 kronor och tänker att jag säkert får användning av den även om den inte är ett designföremål, eftersom den har så bra storlek och höjd.
Nu har jag googlat och letat i ett par timmar och jag hittar ingen exakt likadan vas på bild på nätet, men jag kan slå mig i backen på att den är ur Woodstock-serien. Alla tecken stämmer… (Jag tar som vanligt gärna emot information om någon sitter inne med fakta! Skriv en kommentar och berätta vad du vet.)
På Auctionet gick en skål ur samma serie för 300 kr, värderad till 400 kr. En stor servis med många olika delar, bl.a. två skålar som är snarlika min vas, såldes även den på Auctionet>>>
Min vas är alltså troligen värd liiite mer än de 25 kr jag betalade, men inte så värst mycket eftersom den har en liten skada i kanten. Det ser ut som om det har varit en luftbubbla i glaset som gått sönder och bildat en liten rund grop.
Vas ”Rocket”, SEA glasbruk
Min blick föll på den här lilla rökgrå vasen under min loppisrunda igår. Fin form, och så vackert glas som tonar mot mörkare vid mynningen. Det ringde en liten igenkänningsklocka, så jag köpte den för 15 kronor.
En liten bildgoogling visade att jag hade rätt, den var ”någonting”, nämligen en ”Rocket” formgiven på 1960-talet av Inge Samuelsson för SEA glasbruk, Kosta. Den har tyvärr ingen märkning eller signatur.
På nätet hittar jag den i två olika storlekar, ca 15½ cm som denna och en högre som är 20 cm. Den finns även i grönt, klarblått, rosalila och bärnsten. De små brukar säljas för 150-200 kr, den större modellen värderas till ungefär 400 kronor.
Detta var alltså ett fynd-fynd. 🙂
Vas, Cult Design
Den här vasen med sin annorlunda form fångade min blick för några månader sedan. När jag vände på den och kollade under den så förstod jag varför: Jag är nämligen ofta väldigt förtjust i Cult Designs prylar, och den här vasen var formgiven av Björn Nilsson för just Cult. (Jag gjorde en sökning på Cult här på bloggen och minst trettio gånger har jag köpt Cult-saker.)
Tidiga Cult-föremål är tyvärr ofta kantstötta och skadade, eftersom glasyren var av dålig kvalitet. Tillverkningen skedde i Kina, och kvalitetskraven borde nog ha varit högre… Den här vasen verkar dock ha en kraftigare glasyr, matt vit, och är inte skadad någonstans.
Tyg, retro
Det här retrotyget fångade min blick på Kupan härom dagen. Jag är ju väldigt förtjust i rött, men däremot inte i fjärilar… Det fick ändå följa med hem. En rejält lång bit var det, 2½ meter, och det kostade 50 kr. Jag tror att jag ska duka med det när vi firar yngsta dotterns trettioårsdag i helgen.
Jag visste ingenting om det, men jag lade in lite frågor i bl.a. ett par specialiserade Facebookgrupper, och där fanns det någon som visste: Designern heter Erna Gislev. Nu ska jag leta vidare efter mer information.
Halsband, Suup
Det här skojiga halsbandet hittade jag på Kupan för en tjuga. Det är gjort av trä som slipats och lackats högblankt. ”Tungorna” är ganska stora, 7-8 cm. Min plan var att trä om det på en svart läderrem och kanske sätta en svart träpärla mellan varje tunga för att hålla isär dem lite. Men så bildgooglade jag och insåg att det var finare än jag trott… På baksidan av varje tunga står det ”Suup”, och ett likadant halsband men i betydligt sämre skick såldes på Luleå Auktionsverk för 380 kr för ett tag sedan. Jag behåller den naturfärgade remmen så länge och använder smycket som det är.
Vas Boda Blom, Boda glasbruk
Det här är den tredje Boda Blom-vasen jag hittar, faktiskt i en väldigt praktisk form och storlek. Tyvärr saknas även i denna den plastskiva med hål som ska sitta i utbuktningen, men jag tror att en hög bukett står fint i den här ändå.
Vasen har gammal ingrodd blomvattensmuts på botten där det nog varit svårt att komma åt med diskborsten, men jag ska lägga ner en halv diskmaskinstablett och sedan skrubba den ren när den stått ett tag. Den verkar ju inte ha varit i disken så ofta eftersom den har etiketten kvar…
25 kronor fick jag punga ut med för den här fina vasen.
Jag har köpt två stycken Boda Blom tidigare i andra storlekar, och dem kan man läsa om HÄR>>> och HÄR>>>.
Serien Boda Blom som är formgiven av Signe Persson-Melin i början av 1970-talet omfattar både höga och låga, breda och smala vaser.
Salladsskål Delphi, Gullaskruf
En sån här salladsskål hade vi hemma när jag var barn. Den försvann någonstans, troligen vid någon flytt under årens lopp. Nu när denna plötsligt stod på en hylla på en av second hand-butikerna (har glömt vilken) så kunde jag inte låta bli att köpa den. Den ska få följa med till stugan och bo där framöver. Jag kan ha gett max 30 kr för den.
Lite sökning på nätet visar att den hör till en serie som tillverkades för Tempo och hette Delfi när den kom 1957, men senare stavades Delphi. Formgivare var Lennart Andersson, och den tillverkades av Gullaskruf.
Vinglas, Picnic, Boda Nova
Jag fortsätter att komplettera min glasserie Picnic av Bertil Vallien från 1967.
Den här gången var det tre vinglas i fint skick för en tia styck. Jag har så många nu att ölglasen har fått flytta ut i en extrahylla i garaget. De är så klumpiga och stora och svåra att diska i maskin, så jag använder vinglasen till öl också. Funkar utmärkt. 🙂
På hyllan i second hand-butiken där jag hittade vinglasen fanns även ett par likadana i mycket ljusgrönt glas, men de fick stå kvar. De skulle ändå inte ha passat in.
Tallrikar ”Dinera”, IKEA
Idag skulle jag lämna av ett par kassar med skänkta prylar på Repris Second hand, och då passade jag på att gå in en sväng i butiken. Det var verkligen längesedan jag var där.
Ibland hickar man till när man ser något speciellt som man spanat efter, och idag fick jag faktiskt hicka till tre gånger!
Det första som ögonen föll på var fyra svarta, rektangulära tallrikar ut serien Dinera från IKEA. Jag har hittat några av dem tidigare, både svarta, gröna och beige. De gröna har fått vandra vidare till en ny köpare, men beige och svarta har jag kvar i skåpet. De används när vi äter något som är lite finare än vanlig vardagskorv.
Det har irriterat mig att jag bara haft 6 st av de svarta, men idag blev de tio! På tallrikshyllan stod nämligen fyra stycken Dinera i bra skick. Och för bara fem kronor styck dessutom!
Kostnad vid detta inköpstillfälle: 20 kr
Kostnad totalt under 2021: 265 kr
2021: Igång igen… Vinglas Picnic från Boda Nova
Äntligen har jag vågat mig ut i second hand-butikerna igen. Dubbelvaccinerad men fortfarande försiktig…
Ett av mina första fynd blev sju vinglas ”Picnic” från Boda Nova, form Bertil Vallien 1967. Jag har sedan förr hittat fem stycken, men nu blev dussinet fullt! Ölglas och snapsglas har jag också, så nu kan jag duka komplett med dessa fina glas. De var inte billiga för att vara i andrahandssammanhang, faktiskt hela 35 kr styck, men det tycker jag att de är värda.
(Glasen finns i nyproduktion. Läs mer nedanför bilderna!)
Inköpspris: 35 kr styck, summa 245 kr
Total kostnad under 2021: 245 kr
Kosta Boda har beslutat sig för att ”öppna arkiven” som de kallar det, och ta upp vissa klassiska glasmodeller i nyproduktion. De två största glasen samt karaffen ur serien Picnic blev först ut, och nu finns alltså dessa vackra glas i nyproduktion!
Läs mer här>>>
Och här>>>
Så här skriver Bertil Vallien själv:
”Jag gjorde Picnic som ett enkelt glas utan ben och fot i den vanliga bemärkelsen. Formen och idén ger ett förfinat glas. Det bastanta benet som fylls med dryck ända ner till foten ger hela glaset dryckens färg att greppa om. Det får glaset att kännas festligare än ett vanligt dricksglas, likväl som det passar bra att servera mjölk i en helt vanlig tisdag. Karaffen har med sin pip fått en liten knorr och ett utseende som påminner om en fågel. Det ger karaffen personlighet och karaktär. Serien känns nu åter högst aktuell och det är dags för en ny generation att uppleva och glädjas åt den serie som fanns i många hem under det sena 60-talet. Back to basic.”
– Bertil Vallien.
(Glasen i nyproduktion säljs för ca 350-400 kr för en tvåpack, så jag gjorde nog ett fynd…)
27/2019: Ljuslykta Snöboll, Kosta Boda
Ljuslyktan Snöboll är vid det här laget nästan en klassiker, men på second hand-butikerna kanske man har sommarvikarier som prismärker just nu, för härom dagen hittade jag den här för 10 kr. Eftersom jag har tre stycken redan så blir det fint att komplettera med en till…
Den formgavs 1973 av Ann Wärff (född Wolff i Tyskland) för Kosta Boda, och den finns fortfarande i sortimentet.
Den görs i tre olika storlekar, och det här är den mellanstora och mest populära. Priset i handeln ligger på ungefär 200 kr.
Vid ett par tillfällen har Snöbollslyktornas glas spruckit så att den har delat sig i två delar, så man ska nog vara försiktig med att lämna dem tända utan uppsyn… Detta hände dock oftast med de tidiga Snöbollarna som var handrullade och hade värmeljuset placerat väldigt djupt ner. Jag har också fått lära mig att värmeljus av äkta stearin blir hetare än de av paraffin, så i just den här lyktan kanske man ska välja det mindre miljövänliga alternativet.
Kostnad vid detta köptillfälle: 10 kronor
25/2019: Dessertvinsglas, Johansfors glasbruk
Vid två olika tillfällen har jag nu hittat Ettglaset i mellanstorleken. Förrförra veckan fann jag fyra glas i second hand-butik, och idag fem till på Lions stora välgörenhetsloppis. Nio stycken i skåpet alltså. (Visst är det märkligt att det känns ”fel” på något sätt? Det ska ju vara hel- eller halvdussin, eller möjligen åtta stycken…)
ETT-glaset var en serie bruksglas som såldes på Konsum och Domus och tillverkades på Johansfors glasbruk i slutet av 1960-talet. Formgivningen stod Bengt Edenfalk för.
På andra bilden syns skillnaden mellan serierna Ett-glaset (t. v.) och Allglaset.
Kostnad vid dessa två köptillällen: 60 kr
22/2019: Picnic, Boda
Jag tror att jag har börjat bli synsk på gamla dar…
Häromdagen var jag upptagen med något helt annat här hemma när det plötsligt kom över mig: Jag MÅSTE fara till Kupan en sväng! Japp, sagt och gjort. Tur att det bara ligger några minuters bilväg bort…
Och se, där på hyllan stod tre vinglas ”Picnic” av Bertil Vallien för Boda och bara väntade på mig! Ölglas och snapsglas har jag sen förut, men inga vinglas i den här mellanstorleken. Så nöjd!
(Tyget under glasen är ett fint möbeltyg som jag tänker sy några kuddar av.)
Kostnad vid detta köptillfälle: 30 kr
17-21/2019: Diverse smått och gott: Eda, Skruf, Gullaskruf
Idag tog jag en sväng förbi Repris efter skolan, mest för att lämna av en kasse och en låda med ”skänkes-grejer”, men kunde förstås inte låta bli att gå in. Det var ju bra, för några små fynd dök upp:
– Fyra söta dessertskålar från Eda glasbruk. Jag har en blå och en rökfärgad sen förut, och de kommer att bli så fina på stugan där vi har lite lantligare stil.
– Tre Lilla Allglaset i bärnstensfärg, från Skrufs glasbruk. Tyvärr hade ett av dem en nagg under foten, men inget som stör funktionen. (Dessa kommer jag att sälja, eftersom jag har valt att ha den servisen i klarglas.)
– Fyra skålar ”Reffla” av Arthur Percy för Gullaskruf. De små är inte särskilt praktiska eftersom kanten är så låg vid böjarna, men de två större ska jag säkert få nytta av. (Se mer info under bilden!)
– Två svarta äggkoppar som sitter ihop med sitt lilla fat. Jag funderade om de kunde vara Boda Nova. Så är det nog inte, men de kommer att passa fint till den servisen i alla fall. Precis samma färgton och glans på glasyren.
– En Lazy Susan i ljust trä. Jag har funderat länge på att köpa en för att ha till småplock som serveras i en massa skålar, och för en tjuga var det ju inget att snacka om.
Fakta hämtade ur tidningen Scandinavian Retro:
Arthur Percy var drygt 60 år gammal och ett välkänt namn inom porslinsindustrin när han anlitades av Gullaskruf. Här började han för första gången arbeta med glas, både blåst och pressat, ofta i enkla och rena former. Redan 1952 kunde han presentera Reffla, serien som blev en folklig fullträff och under några år i mitten av 50-talet stod för merparten av Gullaskrufs omsättning av pressat hushållsglas.
Alla Reffla-delar gjordes i ofärgat glas, och många av dem kunde även fås i opal, grönt, rött, vitt och benvitt flussglas. Det gjordes även mindre upplagor i turkos, lila, gula, orange- och rubinröda nyanser. Inte förrän några år in på det kärva 70-talet upphörde tillverkningen.
Kostnad vid detta köptillfälle: 145 kr
15/2019: Ljuslykta Woodstock, Skruf
Dagens fynd blev gratis. Dotterns jobb rensade nämligen i skåpen och gav bort överblivna prylar. Hon anade att jag nog ville ha den här lilla ljuslyktan, och det hade hon alldeles rätt i…
Serien heter Woodstock, men ibland kallas den också Drivved. Formgivare är Bengt Edenfalk för Skrufs glasbruk på 1970-talet.
Jag har några delar i serien sen tidigare, och dem har jag berättat om HÄR>>>
Kostnad vid detta köptillfälle: 0 kr
14/2019. EPA-glas, Skruf
De här söta små gröna nubbeglasen drog blicken till sig direkt. Jag kände inte igen dem men plockade ändå ner dem i kundvagnen. Sen gick jag till en lugn hörna i butiken och googlade lite. Jovisst, magkänslan hade rätt, det var nämligen så kallade EPA-glas från Skruf, formgivna av Bengt Edenfalk på 1960-talet. De tillverkades i flera olika modeller, bl.a. whisky- och ölglas, tillbringare och ljuslyktor, en bit in på 1970-talet.
Glasen hade kostat 10 kr styck men var nedsatta till 3 kronor. Sju stycken fanns det.
Men eftersom grönt inte är min favoritfärg när det gäller dukning så har jag sålt dem vidare.
Kostnad vid detta köptillfälle: 21 kr
11/2019. Glaspotta, Boda Nova
De här serien glaspottor är designad av Monica Backström för Boda Nova i början på 1970-talet. Jag har några stycken i tre olika storlekar sen förut, varav den största modellen är ärvd, och nu hittade jag en till i mellanformatet på Kupan.
Jag gillar dem verkligen, men ibland ser gästerna lite lustiga ut när de serveras chips, godis och nötter ur pottor…
Den här gången var prisbilden väldigt fördelaktig, för pottan kostade bara 30 kronor trots att den är signerad i botten.
8/2019. Duk av gardinlängd, Hemtex
Jag märker att jag väldigt ofta fastnar för textilier från Hemtex. Deras designer eller inköpare och jag måste ha ungefär samma smak…
Den här gången var det en ensam gardinlängd på full bredd som min blick fastnade på. Den ska jag duka med i nästa vecka när vi ska fira makens födelsedag. Materialet är lite glest, så det får bli ett vitt tyg under, kanske rentav bordsfilt. Den kostade mig en tjuga – klart godkänt!
När jag sedan mätte den mot bordet upptäckte jag att ljuslyktorna i förra inlägget passade perfekt även till den här duken. Toppen – då får de vara med igen!
Kostnad vid detta köptillfälle: 20 kr